lördag 14 april 2012

Mediers påverkan i lärmiljöer

Jag tror inte att vi generellt skolan har tillåtit medier att påverka i den utsträckning som egentligen vore motiverad med utgångspunkt i mediers del i elevernas vardag. Detta skiljer sig sannolikt från skola till skola, kanske till och med från pedagog till pedagog. Men det handlar inte längre om att jag som pedagog kan välja om jag vill arbeta med medier på olika sätt eller ej, utan jag har en skyldighet gentemot eleverna likaväl som jag måste bidra till att eleverna lär sig att läsa.

I läroplanen, Lgr 11, framgår tydligt att vi i skolan har en skyldighet att lyfta fram och arbeta med olika medier redan från skolstart. Det står bland annat att ”... eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Skolverket, 2011) Vidare är ett av läroplanens övergripande mål att varje elev ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Skolverket, 2011).

Av detta framgår tydligt att medier påverkar och ska påverka skolans lärmiljöer. I skolan ska olika medier vara en återkommande och naturlig del i undervisningen. Vi lever i en värld som förändras i snabb takt och dagens barn och ungdomar kan inte välja att inte vara en del av denna utveckling. Skolan har därför en skyldighet att möta detta behov med kunskap, öppenhet och nyfikenhet men även med kritiska ögon. Medier är en stor tillgång i vårt föränderliga samhälle bland annat genom att det sker en kontinuerlig uppdatering och att innehållet många gånger har högre grad av aktualitet än skolans läroböcker. I läroplanen framgår att kreativitet, nyfikenhet och självförtroende ska stimuleras och viljan att pröva egna idéer och lösa problem. (Skolverket, 2011) Att utgå ifrån det sätt eleverna ser som självklart för att söka information och kunskap upplever jag bidrar till att skapa goda förutsättningar för att eleverna ska utveckla just detta.

I handboken ”Expert på medier” som Statens medieråd skrivit utifrån Lgr 11 lyfts bland annat begreppet digital kompetens fram. Det beskrivs som ett nyckelbegrepp i Lgr 11 och definieras som ett begrepp som ”... omfattar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att klara sig i dagens kunskapssamhälle” (Skolverket, 2011). En viktig fråga som ställs av Statens medieråd (Mediekompass och Statens medieråd, 2011) är: ”Hur ser man som lärare till att eleverna utvecklar sin digitala kompetens?” Pedagogernas roll för att skapa förutsättningar för att eleverna kommer att utveckla redskap för att hantera det stora informationsflöde de ständigt möter i olika medier är viktig. Vi behöver vara lyhörda för elevernas tankar, önskemål och behov. Vi kan bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper och sin förmåga att använda sig av källkritik för att de ska kunna få större förutsättningar för ett väl fungerande och tillitsfullt användande av medier. Enligt Statens medieråd tränar källkritik ”kritiskt tänkande och förmågan att dra egna slutsatser och motivera detta.” (Mediekompass och Statens medieråd, 2011)

Vi som arbetar i skolan kan behöva tänka om när det gäller de förbud som ofta finns mot användandet av medier i skolan och se de möjligheter som finns med att snabbt söka information med hjälp av till exempel mobilen. Den är en utmärkt uppslagsbok, miniräknare, kalender, ordlista, listan kan göras lång. När jag läser Statens medieråds inlägg om de tankar och idéer dagens unga har när det gäller skolans inställning till användandet av medier av olika slag inser jag att här finns mycket att lära och mycket att tänka om kring för att vi ska möta eleverna där de befinner sig i sin digitala medievardag och även skapa bättre förutsättningar för en mer positiv inställning till skolarbetet och en positiv kunskapsutveckling! Ett exempel är de tankar en elev uttrycker om användandet av medier i skolarbetet: ”Några gånger har jag suttit och gjort research på mobilen under en lektion, något jag gärna skulle göra oftare. Det är perfekt när boken inte riktigt ger en det man letar efter och när datasalen är otillgänglig. Då slipper man arbeta hemma eftersom man i det fallet är beroende av internet. Men om man får använda sig av mobilen som hjälpmedel eller inte beror lite på vilken lärare man har, vissa är okej med det och andra inte. Likaså gäller iPods och Mp3-spelare...” (Mediekompass och Statens medieråd, 2011)

Undersökningar som Mediebarn.se har gjort av barns medievanor visar att av barn mellan 9 och 16 år använder 95-98% internet på fritiden. Detta talar starkt för vikten av att låta medier påverka skolans lärmiljöer. (Statens medieråd, 2010)

All fakta och de undersökningar om barn och ungdomars medievanor och mediernas betydelse jag läst om på Medierådets hemsida kombinerat med egna erfarenheter, gör att jag blir än mer övertygad om skolans stora ansvar att bidra till att tillvarata den tillgång medierna innebär och även bidra till att eleverna utvecklar redskap för att ta makt över sitt användande av medier.

Referenser

Litteratur

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Webbsidor

Statens medieråd. Handbok Expert på medier. Hämtad 13 april 2012 från:


Statens medieråd. Unga röster: Medier i skolan. Hämtad 13 april 2012 från:


Statens medieråd. Mediebarn.se: En sajt för vuxna om barns och ungas datorvanor. Hämtad 13 april 2012 från:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar